a brilliant young lawyer and spellbinding orator

Det har tagit mig lite lång tid att läsa fina Imperium av Robert Harris. Dels för att jag bara kom över en engelsk variant (finns den på svenska?) och dels för att jag inte jobbar Volvo längre och har inte tid att sitta på jobbet och läsa. Det är aningens roligare att jobba med det som man är utbildad till, som jag gör nu. Tänka sig.

Hur som så var Impreium inte riktigt lika bra som Pompeji men helt klart värt ansträngningen. Historien i Imperium berättas av slaven Tiro som var den romerska matsodonttalaren Ciceros högra hand. Tiros synvinkel är perfekt eftersom han får följa Cicero vart han än går och blir som en fluga på väggen. Han är slav och ingen lägger liksom märke till honom. Boken berättar dels om de spännande saker som Cicero grejade med är kända för eftervärlden men också om hans privatliv och den ger en bra bild av Rom och berör exempelvis stoisicmen lite grand.

Jag äslkar att läsa om romarriket. Det är spännande, fyllt av intriger, kunskap, mystik och kända namn.

Guys and dolls



Söt liten Audrey-inspirerad klänning från Ellos. 299. Den kan jag ha i höst när jag ska ehh... till kontoret eller eh... ska på cocktail party. Jag har ny, kortare frisyr också.

40 spänn



Min nya sjal från Emmaus. Idag börjar höstsäsongen på Emmaus, jag ska dit.

Sonnabend




112590-1819




Kalv

112590-1816112590-1817

Kalvstövlarna från laredoute var rätt fina faktiskt. Fåfängan står mot etiken. Nu när de ändå är här och har fraktats hit under fula lastbilsångor så kan de kanske stanna. Förresten, i våras skulle jag sluta köpa på postorder med tanke på transporterna som förstör mijlön. Tjäna.

Jeanskjolen finns på Ellos.

Har du kvar din röda cykel

- Åsa, var det du som cykla i Bräcke i morse?
- Va? Nä, nä det var det verkligen inte.
- Säkert? Med en röd cykelhjälm?
- Nä.

Dialogen utspelade sig på mitt jobb nyligen. Och jag undrar - skulle påminnelsen om den röda hjälmen få mig att vända och plötsligt inse att jag jag faktiskt cyklade till Torslanda i morse, via Bräcke på Hisingen, när jag hela sommaren kört bil från fastlandssidan.

Konversationer är lustiga ibland. Frågeställaren var liksom tvungen att lägga till ytterligare en dimension i frågan så att samtalet inte skulle dö ut för snabbt. Så gör jag också, det är väl en journalistskada, men jag försöker ställa frågor så att man kan fortsätta prata. Fast kanske inte om jag redan vet svaret.

i sina små mortlar

Annika Lantz var jävligt rolig idag. Hon tog upp hur jouranlister ofta känner att nyheten inte räcker till utan gärna överdriver och slår på stora trumman för småsaker. En artikel i Metro meddelade att man funnit cannabis växande i en park i Stockholm. Mitt i artikeln fick man också veta att cannabisen växte alldles i närheten av en lekplats.   Farghågan skulle alltså vara att barnen plockar, torkar, finfördelar, köper papper, och rullar jointar.

Jag skattade högt några gånger i bilen hem från jobbet eftersom jag är så trött på journalister som gör så där. Kvällstidningsreporterar som får tokslag när det händer något i närheten av där barn vistas. Eller ett annat exempel från gårdagens Aftonbladet där framsidan dominerades av katter som söker nya hem. "Du kan rädda dem"-stuket. Det är visserligen ett mycket gott syfte, jag älskar katter, men det kallas också svår nyhetstorka.

Får man kräva värdig journalistik eller är dessa exempel vad folk vill ha? 

jigglin for justice

Det har talats en del nostalgi bland litteraturbloggarna den senaste tiden och det har fått mig att fundera över varför jag blev så litteraturfrälst. Var det Tvillingarna på Sweet Valley high som startade allt eller började det i tidiagre år då jag läste Pixi-böcker på pottan? Och varför har jag fastnat för höglitteratur och har svårt att läsa den enklare poplitteraturen? 

När jag var liten gillade jag de sorgliga böckerna som gick i moll. När lagårdstrollet skulle flytta, Min allra käraste syster och Kom in på en kopp te där en grävlingsbror känner sig utanför, rymmer hemifrån och sitter ensam under en gran när det är kallt och ösregnar.

Tvillingarna på Sweet valley hihg räknas knappast till hög ungdomslitteratur men det var där hetsen efter böcker började. Tjejerna i klassen på lågstadiet tävlade om vem som hade flest böcker och hur snabbt man läste ut dem. Men när sedan det började komma en massa spinoffs på originalböckerna, böcker om tvillingarna som yngre, äldre och deras släkthistoria, blev det för jobbigt att hänga med. Jag tror det var där jag kände att det blev skitlöjligt med de där massproducerade böckerna som skrevs bara för att småtjejer skulle slösa sin veckopeng på dem. Numera finns det en del skit bland böcker för unga men också mycket fint av den typ som jag önskar nån lärare visat mig i grundskolan. Som
Lygia Bojunga, hon skriver fint.

En annan barnboksreferens. Från här.

Hehe, eller detta.

Censur

Ganska kul ledare från Aftonbladet. Läs.

Kalvar längtar ut de också

112590-1815

De här stövlarna från Laredoute har jag kollat på och slog till när jag fick rabatt förra veckan. Fast så såg jag att det var kalvskinn.... tveksamt.


Jag har publicerat den här dikten förut men gör det igen för den passar så bra. Förutom det där med hund, det håller jag ju.

Nyss åskade det.
Nu har det upphört.
Hund håller jag inte.
Men träskor.
De står vid dörren
och skäller.

Werner Aspenström

So I looked around and I noticed there wasn't a chair




Stadig klack från H&M. H&M som numera är bäst bland klädkedjorna på etik och miljö. Till skillnad mot för tio år sedan då man skulle protestera vilt mot hur fabriksarbetarna i Kina och Bangaldesh hade det. Lindex verkar inte bry sig om dessa frågor alls, jag som köpte en klänning där i helgen. Synd och skam. 


Dagens låt:

Norweigan wood - Beatles
Genialisk text, oavsett om den romantiserar droger eller icke:

I once had a girl, or should I say, she once had me...
She showed me her room, isn't it good, norwegian wood?

She asked me to stay and she told me to sit anywhere,
So I looked around and I noticed there wasn't a chair.

I sat on a rug, biding my time, drinking her wine
We talked until two and then she said, "It's time for bed"

She told me she worked in the morning and started to laugh.
I told her I didn't and crawled off to sleep in the bath

And when I awoke, I was alone, this bird had flown
So I lit a fire, isn't it good, norwegian wood.


nytt och manier

Just nu har jag dille på scarf runt halsen och min jeanskjol från H&M. Scarf passade jättebra till min nya klänning från Lindex som jag funderat över att köpa ett bar tag nu. Efter att ha sett min stilsäkra vän Emma i den slog jag till. 199 spänn.



Shoppat

Min bokhylla är aptråkig just nu så jag gjorde en betsällning från Adlibris igår:

Universums änglar av Einar Már Gudmundsson
Fick Nordiska Rådets litteraturpris 1995. Måste vara bra.

Beatlesmanifestet av dito.
Uppväxtromantik.

Konspirationen mot Amerika av Philip Roth
Jag har varit sugen på Roth i flera år, nu ska det äntligen läsas något av honom.

Dödens kemi av Simon Beckett
En kollega på jobbet som brukar tjöta böcker med mig tipsade om Dödens kemi. Den ska vara lite barockt äcklig och jag gillar när det drar åt barocken, skräck och lite naturalism. Zolás Therese Raquin och Poes skräck var favvosar förr. Är han släkt med Samuel?


för att inte tala om hunden.

112590-1805

Tre män i en båt
Jerome K Jerome


I väntan på Imperium har jag läst trevliga Tre män i en båt från 1889 en andra gång. En rolig berättelse om tre hypokondriska, inbillningssjuka och omständliga vänner som tar en båttur på Themsen.  Med finns också foxterriern Montemorency.

Det är en två veckor lång färd som till en början var tänkt som en resehandbok med nedslag på historiksa platser och även en del praktiska tips kring båtsemestrar, packning och hur man i mörkret tar tåget tillbaka till London utan att bli upptäckt sedan man gett upp och dumpat båten vid kanten av floden.

hej 70



hög midja, vida ben, elton john i lurarna

Save me from work, Jebus

I spåren efter Pompeji har jag nu beställt nästa bok om romarriket av Robert Harris, Imperium. Rykten säger att det ska vara en minst lika bra historisk deckare. Nåt att smita undan från jobbet tillsammans med nästa vecka.

och själv är jag här och nån annanstans i nuet och fanatsin

Det är frukostrast på min arbetsplats
man öppnar fönstren och går


/.../

och tygdammet sjunker i solsträngens dans
och stillnar mot bänk och maskin
och själv är jag här och nån annanstans i nuet och fanatsin



Ur Sofia Karlssons Frukostrast på en liten syfabrik på landet med text av Sofie Livebrant



Jesusson

112590-1798

Efter att ha läst nästan hela
De hängdas evangelium förstår jag liknelsen med Da Vinci-koden bättre. Det handlar om Jesus och hans okända och bortraderade (?) privatliv. Det är absolut inte otänkbart att Jesus hade fruga och kids. Eller att han likt många andra män förlustade sig någon gång under sitt korta liv. Inte ens Guds son kan hålla tillbaka driften eller? Fast det är klart, hans mor blev ju gravid utan lust och det där med no sex kanske gick i familjen.

Trots det fanatsieggande ämnet är De hängdas evangelium lite seg. Hela första halvan är oerhört torr och inte ens de spännande texterna från första århundradet är kul att läsa. Det var nästan så att jag funderade på att hoppa över de sidorna. Synd.

Ska man läsa De hängdas evangelium ska man absolut läsa Da Vinci-koden också.

tisdag igen då




och snart är det frukost

snurrfinten.webblogg.se

Så, nu har jag schlängt upp en blogg till. En om innebandy. Nu när säsongen närmar sig blir det mer och mer av denna fjantiga sport att skriva om och det blir alldeles för splittrat för att ha alla ämnen i en blogg. Livets nöjen, såsom kläder och böcker, hamnar här. Det blodiga allvaret; innebandy, har fått en egen sida.

Om man gillar innebandy kan man numera spana in
snurrfinten.webblogg.se.

Limpan


112590-1794


Roy är en go hund och Sonny, eller Limpan, är en perfekt katt.

Uträkning.

112590-1792










Det här var mig en tjusiger tröja från H&M:s herravdelning. Jag tog och beställde den och tänkte att Macho Mang och jag kunde dela på den. Med andra ord kommer han nog inte vilja ha den för att den är lite väl skrikig för en machoman som min man och så tar jag den istället.

Ryskt



Ny sjal från Vero Moda. Görafin.

pretto




Här står jag och håller in magen så gott det går.

Nu har jag läst ut Pompeji och det var den bästa bok jag läst i år. Riktigt jävla bra alltså.

Om man är journalist, om man någon gång röstat på vänsterpartiet och om man är lite lagom pretto är man inte så förtjust i den amerikanska imperialismen som pågått på olika plan en längre tid. Därför gillade jag jämförelsen i början av Pompeji där Robert Harris subtilt drar paralleller mellan romarriket och USA. De båda rikenas överlägsenhet på olika områden är slående lika. Romarriket gick under sedan.

En spännade infallsvinkel när det gäller historia är att studera hur saker som var viktiga då blir oviktiga efter en tid. Saker som var normala förr som är totalt befängda idag. Romarriket som var så världsledande som inte betyder något i världen längre. Givetvis förutom allt vi ärvt därifrån och den utveckling de stod för. Under romarriket fanns inte USA. Inte ens på kartan.

Jag tror, eller hoppas mest, att den hystriska jakten på cash ska förändras och bli obetydlig i framtiden. Att det där med att pengar och prylar är viktigare än sympati för andra människor ska ändras.

Sist i prologen ger Harris ett citat som kommenterar hur vattenledningssystemet försörjde Rom under det vförsta århundradet med mycket mer vatten än vad vattenledningarna i New York gör idag. Var romarna bättre ingenjörer än dagens?

staden är fri

112590-1783112590-1782
112590-1781112590-1780

Vit skjorta och jeans funkar alltid, oavsett vilket mode som råder. Det kör vi på idag.

gäsp



Den trevliga tunikan åkte på idag.

Merkurius, prima hora

Onsdag, första timmen

Just nu läser jag två böcker parallellt. På jobbet gäller Pompeji av Robert Harris och hemmavid har jag
De hängdas evangelium av Robert Karjel.

Pompeji utspelar sig de sista dagarna innan Vesuvius utbrott år 79. Det är en spännande historia som är späckad med små och stora fakta vilket gör att läsaren får en historialektion på köpet. Detaljrikedomen, till exempel uppräknandet av maträtter, lyckas svepa med mig till romarrikets Italien. Boken är svår att lägga ifrån sig då författaren är duktig på att bygga upp stämningen. Jag vet att Vesuvius kommer att få ett utbrott men ändå vill jag veta vad som är på g i Neapelbukten.

De hängdas evangelium är en berättelse som rider på da Vinci-vågen.  En svensk da Vinci-kod som det står på omslaget. Självmord och munkar, tvåtusen år gamla brev och ett femte evagelium. Jag gillar alla spännade historier från historien om okända evangelium, bortglömda och undanröjda viktiga människor och dokument och släktingar till Jesus. Och de hängdas evangelium är spännande men jag blir så trött på allt i den genren som ska jämföras med da Vinci-koden. Koden har säkert inspirerat många berättare men att alla historier i framtiden kommer att jämföras med Dan Browns mastodontsuccé.



De hängdas evangelium
Robert Karjel

Pompeji
Robert Harris


Strindberg skrattar och vänder sig i sin grav

Idag släpps kulturjournalisten Maja Lundgrens bok Myggor och tigrar som ska hetta till kulturdebatten i Sverige under hösten. I boken beskriver Lundgren en machokultur som uppstått i Kultursverige då männen upptäckt att kvinnorna fått för mycket plats och vill ta tillbaka sina revir.

Någon avfärdar boken som skvaller, vilket låter som en omogen kommentar från någon som känner sig träffad. Jag tycker det är skitkul att nån berättar hur det är.

Den senaste fejden om Camilla Läckberg  prickar in det där exakt. Leif GW Persson och Ernst Brunner uttryckte sin avsky mot  Läckbergs deckargenre. Ett klassiskt beteende från någon som känner sig hotad och avundsjuk. De är män som upptäckt att männens styre över världen inte är självklart och sparkar bakut. Jan Guillou sa det bra: Jag tror att de är avundsjuka på unga framgångsrika författare.

Ibland känns kulturdebatten i Sverige lite löjlig och krystad. Det måste pågå ett krig någonstans och Brunner är helst inblandad. Strindberg skrattar och vänder sig i sin grav.

Things are coming up Milhouse



Tisdag, måndag, söndag. Det har varit mycket kjol på mig det senaste.


Dagens låt:

50 ways til leave your lover - Paul Simon

Paul Simon räddade mig från jobbångesten i morse då jag for till Volvo 06.00. Om någon vecka börjar jag jobba journalistiskt ordenltigt igen. Praise the Lord!

2-2-1 is the shit

Nu börjar innebandysäsongen komma igång på allvar och snart kommer alla träningsmatcher som är både lönlöst och skitbra att dra slutsatser via. Först ska Båstad avklaras, vilket det gjordes i helgen, och sedan kan lagen liksom börja koncentera sig på säsongen. Att Båstad är så viktigt för många innebandyspelare i södra Sverige visar på att sporten fortfarande har en liten, liten Kalle Anka-varning över sig. För den som intre varit i Båstad och spelat Floorball open så kan sägas att spritracet på Peppes Bodega är det viktigaste sportsliga händelserna under helgen för de flesta, trots att det erbjuds spännande innebandymatcher mellan elitlag. Men men, det är kul att supa skallen av sig där nere, det är det.

Det är inte direkt knökat på
våra träningar men tempot är högt och målen flödar. Det är semestertider men jag kan känna en viss besvikelse gentemot mina lagkamrater som inte är där och inte tycker att det är lika kul som jag att spela. Plus att jag ibland kan bli ledsen eftersom det känns som att vi som är där inte är tillräckligt roliga och härliga för de som inte är där. Jag kommer till träningen för att många av lagkamreterna är så goa men det känner inte alla, uppenbarligen. Synd.

Från Båstad rapporteras att lagen i vår serie blandat och givit av sina insatser. Halmstad imponerade och Malmö provar 2-2-1. Kul att vi inspirerat. 2-2-1 is the shit!

Män i grupp

Det är konstigt det där att idrotten accepterar flator men inte bögar. Ursäkta uttrycket men det kryllar av homosexuella tjejer i tex innebandyvärlden och det är väl ingen som funderar över det eller tar avstånd från det. Men så fort det handlar om män och känsliga ämnen så blir det genast så otroligt komplicerat. Det skojas och pratas om att kvinnor är svåra och invecklade och nyckfulla. Men nog är det likadant med män? Bara att de kör en hårdade stil och "hatar bögar".

Om manliga idrottsmän ska kunna komma ut behövs en förändring i grabbigheten hos män i grupp. De flesta män är inte homofober på egen hand men tillsammans med andra sprids någon slags skräck för att manligheten ska naggas i kanten. Sedan är den stora frågan  varför många män blir så otroligt äcklade av homosexualitet? Det kan jag inte förstå över huvud taget - att bli äcklad av kärlek?

Jag drar inte alla män över en kam utan försöker analysera varför bögar inte vågar idrotta under sann identitet. Grabbgängen måste släppa sina kylskåp, öppna dörren och släppa ut fikusarna inom sig.


the sky was always tangerine




Nu har det mesta av höstskörden från postorderfirmorna anlänt till mig. Jag är nöjd med mina köp och tror att det kommer bli en snygg höst.

De röda pumpsen från H&M är jättesköna. Jackan är också från H&M och har en riktigt fin, assymetrisk krage. Jeansklänning från Ellos, ingen fullträff men helt okej. Tunikan i ljus denim från Ellos är jag otroligt nöjd med. Jättefin. Sedan köpte jag också en kort kofta från Soft Grey / Laredoute. Den är enkelknäppt men har en extra rand knappar som en kul detalj. Den tegelröda kjolen från H&M älskar jag. Bilden har missfärgat den lite men den är görafin.

De här skorna från Josefssons rekommenderar jag. De är skitsnygga och bekväma med en lagom hög klack.



Dagens låt:

When we were winning - Broder Daniel

Nej. Jag ångrar ingenting, men jag är lite trött.

Ett lite annorlunda boktips är Ingmar Bergmans filmmmanus som finns i bokform också. Manusen står sig inte bara mycket väl som filmer utan även som prosa. 

För övrigt är Det sjunde inseglet en svinigt bra film, likaså Fanny och Alexander. Å, vad jag hatar biskopen! Fanny och Alexander har så fantastisk dekor och kostym - julen i det Ekdahlska hemmet är utseendemässigt en sann barndomsdröm.

På tal om film så såg jag Simpsons - the movie i veckan. Jag hade låga förväntningar och det var som jag trodde - lite blaskigt med några höjdpunkter men främst förutsägbart. Jag älskar den givetvis - men mest på grund av varumärket och inte innehållet. Så som människor gör i övrigt med det mesta nowadays.


Va a ir a Mexico para beber un poquito Tequila




Nu har vi varit i sommarstugan på en smekmånad light. I mars väntar det stora smeket då vi åker till Yucatanhalvön i Mexico. Det blir nog ganska perfekt för mig som lätt tappar gnistan av att bara ha tråkigt på stranden. Yucatan var ju Mayaindianderas land och halvön kryllar av historiska upplevelser. Tröttnar jag på det så lär det ju finnas en del tequila att bala i sig. Kolla här!

I dance I dance I dance
Around the Mexican hat
I dance I dance I dance
Around the Mexican hat

I guess I will keep singing,
my cell phone appears to be ringing....

-Homer Simpson