STILLNAT LJUS

och själen är bräddfylld av glädje och sorg

Det känns som om det är hundra men det är tydligen bara tio år sedan sedan jag gick ut nian. Om en månad är det återtträff och jag har precis betsämt mig för att gå. Jag är inte överförtjust i min klass från högstadiet men det kommer vara andra klasser där också med folk som jag gärna återser. Såna som inte behövde trycka ner andra för att nå upp själv. Exempelvis mina bästa vänner Emma och Linda som gick i en parallellklass. Vi valde att gå en annan väg än den som ledde till popularitet och det är jag mycket nöjd med idag. Jag var mig själv i alla fall.

"Då ska vi vara assnygga" skrev min bästa kompis i ett sms i morse. Och det är just där hjärtefrågan finns, tyvärr. Vad fasen ska jag ha på mig? Nåt som slår folk på käften så att jag inte behöver göra det fysiskt. Varför var utseende det första jag tänkte på när jag fick inbjudan? Kanske för att det var viktigt då? Suck, det är så tråkigt.

Så, idag tog jag en liten andrahandsrunda för att spana efter inspiration. Kom hem med en spetskjol och ett par cowboysare, the boots are bound to return next year.

Det spelar ju ingen roll egentligen och jag vill inte bry mig men tyvärr så gör jag det. Det ska bli spännande iaf.

Träffade Johan Ahls mamma idag... Hon sa att både Johan och Ragnar kommer (ända från Island). Så du får nog tänka över ditt klädval ordentligt ändå :-) Hoppas att jag snart få reda på var min praktik blir, skulle vara såå kul att gå.