Maude?
-Blir du besviken om jag inte röstar för alliansen?
-Ja det är klart jag blir.
-Grejen är att jag kanske gillar Reinfeldt bättre än Mona Sahlin. Fast det hade ju varit asfräckt att äntligen få en kvinnlig statsminister.
-Jo men det får du ju om du röstar på centern.
Snap!
macho macho mang
Jag vaknade med ett ryck av att hunden krossades mot klippor flera hundra meter nedanför stupets kant. Han vaknade med ett ryck av hushållsarbete.
Mardröm som mardröm.
all den tid som mitt hjärta kan slå
Idag skulle min pappa fyllt 69 år.
plie
Mammas lilla prima ballerina.
vårat gäng tre poäng
Det är väldigt käckt att dra fram när man vill tuffa till attityden i laget eller för att förklara en oförklarlig bänkning.
Fast är är ju precis det det är.
Vem blir drabbad om vårt lag lägger ner sin verksamhet imorgon? Vi spelare, ledarna, kanske någon mamma som tycker att det är kul att kolla när dottern spelar. Från föreningens sida skulle man väl bli lite besviken att man inte klarade att uppnå målet att ha ett lag högt upp i divisionerna men mest skulle det nog svida att betala böter till förbundet för att man drar ut laget ur serien.
Vårt lands BNP påverkas nästan inte alls av de enstaka kronor vi drar in i biljettkassan. Vi är inget företag där 200 personer förlorar jobben om vi lägger ner. Spelarna får inga löner. Vi är inget herrfotbollslag som köper spelare för hundratals miljoner kronor.
Vi håller på för att det är kul att jaga platsboll och för att vi gillar varandra.
Om mina tränare läser detta så kanske de drar tillbaka det där kontraktet på ytterligare en säsong som jag gått med på att skriva under. Men jag är mest med i innebandyn för att jag älskar mina kompisar i laget. Innebandyn har gett mig bästa vänner, kompisar, bekanta, en man, diverse pojvänner innan honom och nu har jag ett tjejgäng som jag träffar några gånger i veckan och har kul med. Nästan varje gång. (Om vi inte har fys.)
Det är en social verksamhet.
nu ska det blir en tennisspelare
Och det finns mycket intressant att hitta. Korta anteckningar som gjorts bredvid folks namn i böckerna. Typ utfattig, utgammal, tjyvfan, husfattig, husarm och utsot.
Min morfars farmors farfars far och mor hade ordentlig otur i livet. De fick sex barn varav de tre första dog under sitt första levnadsår. Kolla listan:
Först känns det lite lustigt att de helt enkelt skulle ha en Mattias och en Anders. Sedan känns det sorgligt. Jag undrar hur de hade det?
korn, råg och potatis, all tänkbar gröda
Fan vad Helge Skoog är rolig i Halv åtta hos mig. Undrar om han skriver manuset själv?
Idag insåg jag att han är rolig på precis samma sätt som min ömma moder är. Om man inte är uppmärksam märker man inte alla små kommentarer och om man spenderar typ en hel julhelg med morsan så orkar man inte med det till slut.
Jag tycker med andra ord att du är rolig, mamma.
***
Dagens bästa ljud: När man tömmer datorns papperskorg. Det där prasselklirret. Det känns renande och jag blir liksom lättare. Min dator är totalt överfull kan tilläggas.
Et tu Brute?
Jag har en morgonrutin kring alla skönhetsprodukter som måste på mitt väna ansikte. Det är diverse krämer och salvor som ska hjälpa mig genom dagen och skydda från sol och ålderstecken. Medan dessa krämer verkar och torkar in så går jag gärna omkring i lägenheten, pillar med annat, kollar tv och så vidare. I morse hade jag duttat ut lite ögonkräm på fingertopparna och skulle gnida in det kring korpgluggarna medan jag var på väg från vardagsrum till badrum. Blundandes. Insmetandes kring ögonen. Gåendes. Blundandes.
Pang! in i dörrkarmen.
Aj.
Även jag...
Å, nu är jag så där darrig som jag blir när jag är lite bakfull och väldigt hungrig. Det känns som om hela jag dallrar, makaronerna hoppar av gaffeln. Som när Homer Simpson jigglin for justice.
Marge: Whatever happened to please and thank you?
Homer: I think they killed each other. You know, one of those murder-suicide deals
tre bilder från vecka älva
tre män i en båt då?
INTE TRE PÅ RAD!
Det spelar ingen roll om man sprungit tre på rad i just det anfallet eller inte. Inte tre på rad är liksom grundbulten i en forwards liv. Råkar man ligga i linje med sina kedjekamrater kan man vänta sig en bänkning eller i alla fall förpassning till tredjekedjan.
Ja, för jag ämnar mig till Nordamerika!
Och varje gång jag läser böckerna MÅSTE jag se Troells filmatisering och lyssna på musikalen. Det blir som ett mischmasch av film, bok och musik i mitt huvud. Moberg skriver, Max von Sydow är Karl-Oskar och när citat som är tagna direkt till Kristina från Duvemåla (vilka är många, hela tiden) dyker upp i texten så nynnar jag på musiken som Björn och Benny valde att skildra händelsen med.
Jag kan inte lyssna på Min astrakan utan att få hjärtsnurp. Ibland lyssnar jag på den på väg till träningen. Not to recommend.
Idag började jag storböla till filmen när bönderna efter tre månader på havet äntligen ser land vid horisonten.
Di ser Amerika!
Man ska vara glad att man har nära till känslorna...
Jag blir alltid mycket berörd av svensk 1800-talshistoria. Jag vet inte varför. Kanske för att jag känner med mina förfäder som var arma bönder och kämpade i det superfattiga Sverige på 1800-talet. Jag kanske har någon av dessa förfäder som skyddsängel och som får mig att bryta ut i känslostorm eller så var jag kanske backstusittare i tidigare liv.
Jag vet inte men nu ska strax Robert dö i Nybyggarna så jag måste samla mig ett slag.
the bag of bags
När jag gick in på Systemet för att köpa mig en vitvinare kunde jag dessutom skippa att köpa påse utan knödde ner bibban i väskan, likt värsta luffaren. En luffare med världens bästa väska. En luffare i fårakläder.
Det beskriver mig ganska bra faktiskt.
var dag är som en gyllne skål till brädden fylld med...
Höhöhö.
Jag vill inleda detta inlägg med att jag inte tittar på Svenska Hollywoodfruar. Jag brukar generellt, i sann dra alla över en kam-anda, förkasta produktioner signerade trean, fyran och femman. De ger mig intet. Men jag har inte undgått Maria Montazamis läppstiftsberoende.
Sedan jag köpte ett läppstift från H&M:s egna skönhetslinje har jag fått förståelse för Maria. Stiftet är i den blygsamma nyansen Barely there, nästan ingen färg alls alltså. Och jag fyller på hela tiden. Det kan vara ett tecken på att H&M:s egna skönhetsprodukter inte håller speciellt bra kvalli. Eller ett tecken på att läpparna blir hemskans lena och goa. Och utan det känner jag mig exponerad och naken.
På tal om att sjunga låttexter lite hejsan hoppsan; så får jag ofta Celine Dions gamla 90-talshit Pour Que Tu M'aimes Encore på huvudet. Jag kan inte franska men anser mig vara bra på språk och kan fortfarande sjunga hela texten. Då, 1995 eller 96, när låten spelades på radio hela tiden, hade man inte internet så som idag, och det var inte lätt att komma över texten för att se vad det var för rappakalja som hon sjöng. Nu vet jag ju, och är bättre på språk än då, men det går inte att lära denna gamla hynda att sitta och det blir fortfarande min egna franska, härmandes ljuden utan att veta att det är ord, när jag sjunger den i duschen. Senast igår.
Schekompli to lö månd, schebiäncompri mersiii, resonable novå, setasiparisi-ii-ii-i. Cölöschåsåschasche, kölöflö a flanäää, kölatradava, setölötådava. Kösötoosapelaas, läs amor asi paaas. Il faku ty sasch.
Bäääjbiii.
29
Det är då som den stora trettioårskrisen rullar iiiin.
Nä, då. Jag gillar att bli äldre. Ju längre bort från 15-åriga killar som möjligt desto bättre.
Jag har nu inlett mitt sista år som ungdom. Sista chansen att vara 20-nånting. Det firas med lång morgonpromenad och träningsmatch mot IBK i afton.
Jag delar dag med attantatet mot Gustav III 1792, Joakim Berg i kent fyller 40 idag och jag läste precis på Wikipedia, internets mest säkra källa, att "romarnas tumultartade fester till Bacchus ära" inleddes 16 mars varje år. Bacchus var ju vinet och rusets gud. In i födelsedagsdimman!
färgfest på tjörn
Jag är så nöjd med att redan ha hela outfiten klar till Josélitos och Spettets bröllop i sommar. Augusti för att vara mer exakt. Lite hysteriskt tidigt kan tyckas. Men sådan är jag.
mysipysi
Jag gillar att åka på historiska utflykter med charterbolaget när jag är utomlands. Jag blir visserligen lätt åksjuk under bussfärder men det är så himla mysigt att skumpa igenom någon öken eller längs en slingrig besrgsväg medan reseledaren berättar långa historier om platsen vi ska besöka.
När morsan och syrran och jag var i Israel för många år sedan åkte vi nästan bara på utflykter. Och kan tänka att det fanns mycket att berätta när vi var på väg mot Jerusalem, Masada, Döda havet och inte minst genom Sinaiöknen till Kairo. I Mexiko för två år sedan hade vi en gööörtrevlig guide som hade en göörhärlig röst och det var supermysigt att slumra till emedan han berättade om Mayakulturen.
Nu ska Magnus och jag snart till Egypten och såklart blir det en tur till Kairo igen. Jag har stora förväntningar på bussturen.
För övrigt har jag stora förväntingar på hela resan. Vi har verkligen lyxat till det för att fira att gubben fyller 30. I ♥ All inclusive. Om man bortser från att jag kan känna en viss vit skuld över att jag som ljushyad västerlänning lyxreser till ett fattigare land och låter infödingar passa opp på mig (Afrika i år, och ännu värre var det i Mexiko där hotellet var fullt av rika amerikanare och servitörerna hette Pablo, Carlos och José), så är all inclusive the shit.
Även Magnus älskar historia.
pretto
Just nu heter min favoritkonstnär Vilhelm Hammershøi. Så bra, så bra.
Inge Fära
Innan jag lade mig bakom sargen och dog ett litet slag hann jag se A.Lo. genomföra en av de mest fantastiska finter jag någonsin sett. Det var innebandypoesi i sin mest rena och pura form. Jag letar fortfarande efter hakan som jag tappade. Värt att fortsätta en säsong till för att lära mig den.
Och efter att ha sett Pia Sundhage i SVT:s morgonsoffa i veckan har jag insett att hon är min drömtränare. Klok, inspirerande, närvarande och klyschigt nog hård men rättvis. Och dessutom villig att utvecklas som tränare. När hon sa det där om att helheten måste fungera för att en spelare ska kunna prestera så föll jag pladask. Det är annat än att komma till Torpahallen efter en dag i depressionens tecken och höra att man ska "rycka upp sig", "det är lättare om du log" eller "man måste släppa allt annat". Så talar folk som inte ens vill förstå. Men det sa Sundhage att hon vill börja göra.
Heja Pia!
För den som vill ha en tydlig förklaring av serieförändringen inför nästa år; klicka här. Tack Södra D. Ett annat bra inlägg har Aset skrivit här. Det skulle kunna vara jag som skrivit. Jag är en av dem som alltid varit lite för dålig för eliten men mina lag har alltid varit i toppen av ettan. (Vunnit ettan tre gånger men förlorat lika många kval.) En serie mellan eliten och ettan hade passat mig perfekt för fem, sex år sedan. Kanske är de tre ettorna nästa år en förbättring, men jag tror'at när jag ser'at.
Nu: Hälsodryck, ingefära är så äckligt men bra. Sedan: Hela Hälsan. Eller Hela Hälsenan som jag säger. Eller Hela Hälsingland. Å, ska lyssna lite på Horgalåten nu tror jag.
Stopp! Sluta skriv.
håtvåo
Man får liksom inte nöjesduscha något alls. Inte känna någon slags njutning i det varma vattnet.
de aderton
(Tar fram miniräknaren.)
Blir det en artonde höst med en slarvigt hookad rightklubba i händerna?
Om ingen oförhappandes händer - ja.
Så i måndags drog pre-försäsong 2010/2011 igång.
Kul.
these pretzels are making me thirsty
Bara ett exempel.
vardagspoesi
vad piper ute?
jag blir lätt irriterad
över småsaker
Den andra kom efter gymmet.
ljuva träningsvärk
o, hur du gäckar min kropp
skönt smeker du mig
draniki u smetana
Göddigötti.
businessmen taking siestas
The urban sombrero i Seinfeld är förlagan.
skäl att vara motvals
Och det är fortfarande inget krut i kranen.
tuut i luren
Det var riktigt jobbigt.
Så kommenterade min syster Vasaloppet.
Och jag har bestämt mig för att aldrig åka. Om man efter ett Vasalopp, som man innan tänker är helt jävla asjobbigt, tycker att det var jobbigare än så - då avskräcker det mig.
fråga
Fråga: Hur är parkeringssituationen i Sälen en Vasamorgon som imorgon?
evening stats
Lite andra sjuka siffror från herrarnas match igår:
Publiksiffra: 13
Resultat: 7-18
För övrigt hade jag noll utvisningsminuter under säsongen som just passerat. Notera. Nolla.
low flow
Stor vattenläcka i Skår och vattentrycket i kranen har varit fjuttigt hela dagen. Jag känner mig genast som ett Seinfeldavsnitt: The Shower Head. No likey low flow. Tänk vad beroende vi är av att infrastrukturen fungerar.
dagens ordstäv
aja, vi får la se, sa den blinde till den döve
detta sa jag när jag hade för få ägg hemma till äggstanningen i broccolipajen som står i ugnen. det kan bli lite torrt så att säga. shit happens.
oh oooost.
tanke för dagen
MEN.
Jag hatar grevé, herrgårdsost och prästost. BLÄ.
Knäppt.
Anteckna!
På spaning efter den Gud som flytt
Jim dug his own grave. But maybe we provided the shovel.
Tjugoåtta komma femtiosju kronor. De ger ju bort böckerna.
veckans klyscha
Jag som har idrottat i tusentals år har hört dem alla. Och jag är så trött på't. Det finns nog inget som en tränare eller lagkamrat kan säga som jag inte hört förut. Veckans klyscha är "Om jag gör någonting så vill jag göra det till 100 procent".
Och sedan följer oftast att det är osäkert om den som sagt dessa bevingade ord verkligen kan ge 100 procent just nu, eller nästa säsong, och därför kanske ska avsluta sin karriär eller ta time out (som är en annan klyscha vilken jag kräks varje gång jag hör).
Senast är det den annars så älskvärda Anja Pärson som drog fram den gamla hundraprocentarn efter bradgbronset (BB): Alla som känner mig vet att jag inte kör 80, utan 110 procent.
Om jag ska spela innebandy nästa säsong så kan jag till 100 procent säga att jag inte kommer vara 100 procent hela tiden. Jag kan ha huvudvärk, vara dålig i magen, ha nytt blad på klubban, irritera mig på tränaren, ha ont i hälsenan, und so weiter. Men det är klart att jag alltid ger det man har just den dagen. Men dra fram snacket om 110 procent igen och jag tar mitt pick och pack och blir noll procent.