i Åsa

Vi var i sommarstugan i helgen. Vädret var så dåligt att man ville kräkas men det rörde inte Roy i ryggen när han fick syn på havet i fredags. I storstövlar, regnjacka och golfparaply kämpade jag mig ner mot stranden i spöregn och vind, med Roy långt bakom mig, nosandes och kissandes på allt som han inte fått nosa och kissa på sedan förra sommaren. När jag kom ut på sandbanken innan stranden vände jag mig om och fick se en vilt galopperandes golden retriever komma mot mig. Han hade upptäckt att vi var på väg mot vattnet. Skuttandes genom den stinkande tången och så ut i vattnet - inte djupare än till magen för simma vågar han inte. Och så stanna till och inte riktigt veta vad han ska göra med allt detta VATTEN som ligger för hans tassar. Ner med nosen under ytan, upp och frusta, och så tillbaka för att nosa i tången.
Inte kunde jag fortsätta att förbanna sommaren när den visade sig från sin sämsta sida när jag såg en så lycklig hund.
vacker tass
10 kilogram kärlek
plie
Mammas lilla prima ballerina.
Måndagarna med Roy
Roy och jag

Snälla Roy, kom nu!
En karl i sina bästa år
Limpan
En dunkel sky där ovan

Här sitter vi vid havet i Åsa och slappar i kapp med det spegelblanka havet.
Sonny Crockett
Det finns många positiva saker med att husera hos min mamma utanför stan. En av dem är katterna. Det här är Sonny, han... har kraftig benstomme.
Gullisen

Bjäbb

- Mamma, du kliper så snett. Ser du inte att inbjudningskorten blir skeva och fula?
- Jag skulle vilja se dig klippa rakare med dina tassar, hundskrälle.
För övrigt har Roy skadat ena tassen. Han har ett hemskt sår på trampdynan och haltar.
Här posar han med mina nya glajor.
Beach 2007






Trots att molnen hotar mörkt på himlen kan man ha kul på stranden. Här är några bilder från Åsa i helgen.
Love me do

Det finns inget sötare än en Golden retriever-valp, sa Oprah precis på tv.
Jag är benägen att hålla med.
(Roys namn i stamtavlan är Love me do.)
Lördagsroy





Flåsbert
Jag tar ofta kort på Roy när han är söt. Men det är kul att fota honom när han är en fåntratt och ser ut som en flane också.












Livet är kort, men timmarna äro långa
Idag har Roy tagit årets första dopp. Han sprang rakt ut i Härlanda tjärn när vi var ute och morgonjoggade. Solen lös, Roy hoppade runt och frustade i vattnet och det var min födelsedag. Det var en fin morgon.
Nu när Roy nästan torkat är hans päls som änglahår. Mjuk och len och fluffig. Han är en bra hund, den där Roy.

Bilden är från förra året då vi gick morgonpromenad till Västra långvattnet (djupt inne i skogen) några gånger.
Nu när Roy nästan torkat är hans päls som änglahår. Mjuk och len och fluffig. Han är en bra hund, den där Roy.

Bilden är från förra året då vi gick morgonpromenad till Västra långvattnet (djupt inne i skogen) några gånger.
Roy the murderer

Vacker tass


Nu har Roysan och jag varit ute och sprungit. Roy har svettband kring tassen och började med pannband men slängde av det när det blev för varmt. Nu är han härligt guldig i pälsen efter att ha fått lite färg av det vackra solljuset.
Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter



Jag vet en hund som hatar livet. Han får ingen ro, gnäller, flåsar och kommer och ställer sig och stirrar på mig. Så har det varit i några dagar nu. Den ultimata "jag hatar dig och vårt tråkiga liv"-dissen var alldeles nyss när Roy ställde sig på bakbenen och kollade ut. Som för att säga att han ville bort.
Jag kan verkligen förstå att det är tråkigt att gå runt med mig i en tyst lägenhet medan eftermiddagen rullar in. I takt med att det blir mörkare här hemma påminns man om ett ännu en dag gått till spillo.
Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter är en roman av Jonas Gardell.
Fy vilken ångestladdad titel.