Rubrik här
Jag misstänker, uan att kritisera mitt eget lag, att Kais Mora hade förberett sig mer än väl inför det här kvalet.
Nu jävlar
Jag blev inspirerad av matchen mellan Pixbo och Balrog igår. Båda lagen visade ett bra spel, härliga agressiva närkamper och en hel del vilja. Speciellt Balrogs glöd i tredje perioden då de hämtade upp ett underläge och vann matchen var kul att se.
Idag inleds första kvalveckan. Den toppas av en b-lagsmatch mot Frölunda imorgon. Hehe, den matchen ligger verkligen oläpligt men det är alltid kul med b-laget. På lördag spelar vi borta mot Kais Mora. Jag är oerhört laddad.
Segerns sötma
Jag måste bjuda på den här bilden från seriesegern förra veckan. Den illustrerar mitt starkaste minne från glädjen direkt efter slutsignalen. I mitten står jag och kramar om Frida och toklipar. Vi stod så en bra stund och det var så underbart för Frida grät också och det kändes bara så himla lyckligt.
Notera vår tränare Klister Ström som står i vänster bildkant och är nöjd.
Absolutely no decorum what so ever
Champangen kommer inte att tvättas bort förrän kvalet är avgjort. (I början av april dvs.)
I april kommer the Arks nya skiva.
Mos.
Zorros död
Niklas Jihdes omtalade krönika där han menar att zorro-finten är innebandyns död, typ håller jag med om. Jag gillar inte zorro heller, det ser asfräckt ut men inte under spel tack.
Jihde har fått mothugg för krönikan vilket är löjligt.
Det är inte helt ovanligt att överdriva något i krönikor, för att väcka debatt, provocera och synas.
Ungefär som när JämO ville att Sverige skulle bojkotta fotbolls-VM i protest mot den väntat ökade prostitutionen i Tyskland under turneringen. Klart Borgström inte trodde att svenskarna skulle stanna hemma, men han fick igång en debatt om ämnet.
SÅ JA!
Stolthet och vemod
Jag vet inte vad som händer med mig efter säsongen och jag vet att det är några till som känner så. Men det kommer vara svårt att släppa taget om vårt lag.
Som sagt, jag blir vemodig. Snart är det slut.
Men först: MOT ELITEN!
Grattis på namnsdagen mig själv
Här är lite bilder från den härliga laddning som var inför Södra Dal-matchen.
Gud, vad söta ni är flickor.
B-guld
Det var ingen vacker innebandy i Kungälvs idrottshall igår när RBK Göteborg säkrade förstaplatsen i b-lagsserien. Först och främst gjorde den tokiga starttiden 21.00 att matchen mot Marstrand var lite seg men en hel del hugg och slag och tacklingar in i ribbstolarna gjorde det också svårspelat. Det var sannerligen ett tillfälle att öva på att hålla huvudet kallt. 5-2 till RBK slutade det hela och jag har ont i halsen.
Bilden kommer från matchen mot Södra Dal för några veckor sedan.
Åsa K: Tråkigt att Piraterna åker ur
Kanske, kanske, kanske kommer det ytterligare ett lag från Götet i damserien nästa år. Första steget tas på lördag i Valhalla mot Backdalen.
Pirr.
Vrid ut allt du har
Jag visste att Surte kunde, de har potential att bli riktigt farliga. Jag som kommer från Ale (Surte ligger i Ale kommun) är liksom lite stolt, trots att jag aldrig spelat i Surte.
Så nu räcker det med en poäng i sista matchen för att RBK Göteborg ska vinna.
Jag ska göra mitt allt den här veckan och jag ska vrida ur all innebandy som finns i min kropp för att vi ska vinna serien.
Lite feministtugg
Jag har länge funderat över vad det är som gör att män blir så löjligt upprörda när de idrottar. Idrott väcker mycket känslor och även jag bli givetvis hetlevrad. Men efter många år på innebandyplanen har jag lärt mig att man inte vinner nåt på att skälla ut domaren eller ge motståndaren en livsfarlig tackling. Man gör mest bort sig.
När jag såg pojkarna i Älvstranden och Pixbo mötas i söndags hettade det till så där överdrivet vid flera tillfällen. Det är som om man måste bli superarg om man är mansidrottare, annars får man inte vara med. Är det så?
De där okontrollerade känslorna kan vara mycket dåligt för laget också. I sista perioden utdelade en Älvstrandare en mycket ful och onödig smäll vid sargen. Han fick utvising och några i Pixbo rusade dit och bröstade upp sig.
En liten stunds tuppfäktning följde och sedan fortsatte matchen med power play. Älvstranden hade redan förlorat matchen men var det nån som tänkte på att de mål man drar på sig under sådana onödiga utvisningar faktiskt kan avgöra lagets öde i serien? Det kan komma att handla om målskillnad om man åker ut eller inte.
Eller som jag själv upplevt en gång för mycket nu; man kan förlora seriesegern för ett ynka mål.
Nu gör vi mål RBK.
If it's not now than tell me when would be the time that you would stand up and be a man
Södra Dal - RBK 6-5 (SD)
Det känns tomt och frustrerande. Vad kunde jag gjort annorlunda så att vi hade vunnit efter full tid?
Jag måste vara den mest olycksaliga divsion 1-spelaren någonsin. Jag når aldrig hela vägen fram och känner mig faktiskt ganska misslyckad. Fan.
Men det är abolut inte kört för oss ännu, även om det kändes så igår. Två veckor framåt finns inget annat än de två matcher som är kvar. Det finns inget annat.
Dagens, sönderslitande låt: Flaming Lips - Fight test
Imorgon är det dags för supermatchen maximus
Ett år åkte jag ur elitserien med Östra från Jönköping. Jag vände hem till Götet igen innan säsongen var slut för att vinna ettan med Älvstranden istället. De hade lett serien hela säsongen, behövde bara något poäng i de två sista matcherna. Jag gick rakt in i laget och känner mig fortfarande som syndabocken. Vi förlorade de två matcherna och Engleholm vann serien istället.
Att vinna seriefinalen innebär inte alltid att man vinner serien och går till eliten. Med Älvstranden förlorade vi i kvalet till elitserien med minsta möjliga marginal. Jag vet inte ens vad det var som hände förra året efter århundradets seriefinal borta mot Södra Dal. Vi vann matchen men förlorade serien på att vi gjort ett mål för lite.
Så, imorgon då. Halv sex. 17.30. Dalby. Mamma ska åka med. Syrran ska dit. Till och med min bästa polare Emma kanske dyker upp. Jättekul och löjligt laddat.
Nu går sista visan
1999 hade jag två veckors uppehåll från träning då vi var i Västindien. Sedan dess har jag kört stenhårt med uppehåll på max en vecka - tio dagar. Så många års tung träning sätter spår.
Jag har aldrig haft ett par korrekta löparskor och kört stenhårt på gymmet. När jag var 22 tog jag 70 kg i bänkpress. Det var ganska bra men visar främst på hur tungt jag körde ett tag.
Så, nu får man sota för det då. Ska bli spännande att se hur länge jag kan ignorera alla krämpor och köra på ändå.
Heja Finland!
I Sverige finns 132 000 innebandyspelare. I Finland, som har näst mest utövare, finns det 39 000. Det är sorliga siffror. En skillnad på 100 000 utövare ger aldrig innebandyn den elitstatus bland gemene man och sportjournalister som vi vill ha. Sporten måste bli stor utomlands för att svenskar ska börja ta oss på allvar.
Det blir bättre och bättre, med både dam- och herrmatcher i SVT24, men i den hårda verkligheten är det få som verkligen repsekterar innebandy så som i alla fall jag vill.
Innebandyn behöver lobba fram 50 000 nya utövare i Finland, Schweiz och Tjeckien. Då kommer intresset öka här också.
Publikstödet allan
Med ett sådant stöd kan man nästan inte förlora, och det gjorde inte Ryssland, med lite hjälp av domartabbar.
Även Tyskland hade ett massivt stöd från publiken då de tog VM-guld i handboll idag. 20 000 jublande fans, fan vilken känsla.
Vi hade 52 (femtiotvå) personer i publiken idag.
RBK - Ingelstad 5-4 SD
Undrar vem det var som felat när infomation om att vår match var flytttad till Lisebergshallen idag? Icke noen visste om det.
Men det var kul att spela där, tomt ekande läktare, men jag gillar förändringar.
Hur som helst, det var en välspelad match ni missade, alla som inte var där.
4-4 efter full tid och extrapoängen knep vi. Så det är fortsatt serieledning.
Bara supermatcher kvar nu
Om två veckor spelas mastodontsupermatchen mot Södra Dal. Bor man i Skåne MÅSTE man komma och kolla.
Bor man i Västsverige FÅR MAN inte missa morgondagens drabbning i Valhalla klockan tretton noll noll.
Om man inte hänger med i damettorna så är läget så här, kortfattat: RBK leder serien med två poäng före Södra Dal. Fyra matcher kvar för RBK. Samtliga ganska svåra.
Livsglädje
Här är en härlig bild från GP-pucken. Det är så här det ska vara. Att vara barn, att idrotta, att ha vänner. Att leva.
Foto: Björn Olsson, se fler bilder på gp.se